Kärlek, ja, vad är kärlek egentligen?
Varför är de så många som vill ha denna kärlek egentligen?
Vem man än frågar så får man nog olika svar, dom flesta skulle nog säga hur underbar den är, men om du frågar mig, så får du detta svar:
Jag har aldrig sett kärlek som något underbart, i alla fall inte till människor. Visst alla blir sårad någon gång, men när man sårar någon kan man väl göra det så lite plågsamt som möjligt., när vissa gör slut så är dom ju helt dum i huvudet.
Nej, man ska väl inte klaga. Det är klart att kärlek kan vara underbart, jag har bara inte fått uppleva den än.
Dom flesta har nog upplevt hur det är att vara kär i någon man bara inte kan få, det är nog de värsta med kärleken. 

Jag har upplevt hur det är att bli sårad och att vara kär i någon man inte kan få, men jag vet också att många har haft det värre, men man kan gå vidare och man gör det, det tar bara sin tid.

Tänk att bli älskad som man är, en som bara älskar DIG och att få älska någon tillbaka. Hela dagarna tänker man bara på den personen och man blir alldeles varm i kroppen när man ser honom, och när han ler mot en så smällter man, tänk att leva i den världen. Jag säger bara grattis till den har det så.

Till alla som tror att jag skriver det här för att folk ska tycka synd om mig så tror ni fel, jag har faktiskt gått vidare även om vissa dagar är jobbigare än andra.








Så här har jag skrivit i so:n (Kärlekshandboken-Vad är kärlek?)

Vem orkade läsa?